madiizz.blogg.se

Jag antar att jag alltid varit den där kompisen som önska att hon haft en annan "normal" familj jämfört med den jag har nu. Jag är avundsjuk på många av mina kompisars föräldrar och mindre avundsjuk på vissa. Jag känner att mina föräldrar är för old-school och överbeskyddande att det bara är jobbigt, dem är ändå rätt unga.. Vissa kanske tycker att jag är otacksam men skulle någon sätta sig själv i mina skor skulle de förstå vad jag menar. Jag älskar mina föräldrar men jag kan inte hjälpa och tycka att det är så fruktansvärt skönt att komma bort från dem, typ när jag sover över hos en kompis eller åker på något läger. Något som dem upprepande gånger gjort sen 6an är att hacka på mina kläder. Mina kläder som lyfter fram min identiet. Mina kläder som får mig att känna mig riktigt bra och snygg. Dem är för "utmanande" och det hade inget med att jag visa halva rumpan eller en överdriven urringning utan det hade med att min bh syntes där bak i ryggen.. Ursäkta mig att jag har bröst och att jag behöver någonting som håller upp dem. Jag kan inte hjälpa att många kläddesigners glömmer av ordet bh när de syr dem där ursnygga tröjorna. Så klart kan man börja med #freethenipples men för mig med rätt stora bröst gör det faktiskt ont att gå utan bh så jag har inte mycket till val.

 

Jag vet att jag inte är ensam om att känna det som att ens föräldrar är ens största mobbare för av någon anledning ser de bara mina fel och brister men inte sina egna och när jag tar upp dem går världen under för dem. Jag fyller 17 i december sen är det bara 1 år till så är jag 18 och då ska jag bane mig flytta ut tillsammans med Cassy. För det är allt jag kan tänka på ibland, "hoppas jag lyckas ta mig ut." Min syster och bror har lyckats iaf. Men ni får inte ta mig fel, vi har haft många bra stunder i den här familjen med men jag behöver lite mellanrum ifrån dem, bara så mitt liv kan falla på plats.